peterrojder.blogg.se

Bilar!

Publicerad 2020-05-27 18:50:04 i Dagarna som gick,

Jag märker att jag inte varit riktigt på humör att skriva något de senaste dagarna. Det har känts lite allmänt avslaget som helhet men jag har ändå fått en del gjort när jag väl börjat med något.

Älgföljder?

För att hålla mig kort så begränsar jag mig till lite om bilarna.

Jag behöver få igång någon av 9-5-orna. Det känns ovant att inte ha bil.

XNX = "Italienbilen" som jag kallar den har ju någon typ av elfel som gör att ABS-lampan lyser och hastighetsmätaren inte fungerar. Enligt de flesta källor på Saab-sidor är det då nästan säkert fel på ABS-sensorn på vänster bakhjul.

Det läcker också i skarven mellan bakre ljuddämparen och röret.

Jag ägnade några dagar/timmar åt att försöka få fram felkoder för ABS via OBD-avläsaren men misslyckades. Det växlade mellan problem med att få kontakt och att det inte gick att läsa in några koder. Varierande fel både med telefonen och olika program på olika datorer.

Jag gav tills vidare upp men insåg att jag hade ett löst nav från den vita skrotbilen jag kunde använda. Jag hade ju tänkt använda bromsskölden på det navet till RZT men skölden var för dålig.

Så jag tog lös navet från skölden.

Tog lös och tog lös.

Att lossa det från bilen var relativt lätt men den trasiga bromsskölden satt ordentligt fast. Det tog två dagars tjatiga försök med rostolja och hammare innan jag till slut fick isär det med en huggmejsel.
Nu är navet i alla fall lossat, rent och verkar fungera.

Det hade varit betydligt enklare att köpa ett nytt nav menjag ville bara ha ett för att testa.
Timlönen blev ganska låg om man säger så.

När det var gjort bestämde jag mig för att flytta om bilarna så att garaget blev tomt. Jag fick hjälp av Ulf att flytta ut bilen i garaget och ställa den och den andra 9000 som ska skrotas på framsidan så att de blev åtkomliga för bärgaren. (De är borta nu.)

Jag körde in XNX i garaget.

När jag flyttade fram den lite senare var det en pöl där den stått.

Det blev en ny större.

Olja?

Varifrån?

Jag hissade upp den och upptäckte att det rann från ett bromsrör alldeles vid tanken.

Jaja. Typiskt. Fler fel.

Jag kände lite på det och det gick av.
Så det var lika bra att satsa på en ny bit. Jag har skarvat rör förut så jag klippte av det och lossade det vid bromsslangen till bakhjulet. Det gick ganska lätt att dra ut det.

Jag testade med en nytt rör om det gick att trä fram det och det skulle gå bra. Röret jag hade var lite för kort så jag behövde köpa ett nytt.

Jag gick över till att mäta på det misstänkte hjulnavet för att se om ABS-givaren fungerade.

Jag tillverkade en mätsladd och när jag mätte verkar allt fungera? Lite rengöring och jag satte ihop det igen. Jag får se när den är körbar igen vad det kan vara för fel.

På måndagen fick jag åka med I-M in till stan och vi drällde runt en del för att få tag på skor som passade till vandringar. När det var klart var jag in på Biltema och köpte ett bromsrör och en skarvbit till avgasröret.
Jag satte dit röret utan större problem. Skarvat strax framför tanken och jag fick fast det i nästan alla fästen.

Lite småjusteringar kvar men det är i stort sett på plats. Ett nytt bensinfilter kom dit också och bromsröret syns knappt ovanför det.

När det var klart skulle jag fylla på bromsvätska och upptäckte att jag tydligen gjort slut på nästan allt jag hade?
Så det fick vänta.
Sofia hade ordnat en monteringssats så att jag skulle få nya upphängningar till avgasröret. För att få ihop det gjorde jag ren avgasrören där de skulle skarvas ihop och plockade lös lite mer på den vita.

Sen skrapade jag bort en del rost och målade över det värsta på reservhjulsbaljan och insåg att jag inte kunde göra så mycket mer innan det torkat.

Kommentarer (0)

Bilen får nog pension nu.

Publicerad 2020-05-14 13:03:05 i Dagarna som gick,

Tisdag 12:e maj.

Jag blev kvar över natten i Sunne. Adrenalinet ville inte riktig lägga sig så jag sov inte mycket utan det blev mest funderingar på hur jag skulle göra med bilar och annat framöver. Jag tror att jag hade lite mindre glasbitar i ögonen också för de verkade klia och kändes som och jag fick ut något vasst i ögonvrån.

Ing-Marie gick upp 6 så det var lika bra att gå upp då. Hon skulle börja jobba 7. När hon åkt till jobbet åt jag lite och vid niotiden lånade jag hennes bil och åkte ner till Helmia och letade reda på bilen. Den stod direkt innanför porten och jag tog några bilder.

Vindrutan var ganska klämd.

Sidorutan bak hängde delvis kvar.

Det jag inte sett förut var att det satt hårstrån på lite olika ställen längs hela vänstersidan.

Det var en hel del glas inne i bilen så det var inte så konstigt att jag lyckades sticka lite hål på mig när jag flyttade bilen i mörkret kvällen innan.

Personalen på Helmia sa att det inte var någon större brådska att få bort bilen. "Bara den inte blir stående här i flera månader." Jag åkte tillbaks "hem" igen och funderade lite på hur jag skulle göra. När jag satt där vid köksbordet ringde eftersöksjägaren.
Han ville höra hur det var med mig. Han berättade också att hunden hittat djuret nästan direkt. Det var en stor älgko och den låg i diket ungefär där jag hade trott. Med två kalvar inuti. Jag hade kört på huvudet och den hade dött direkt.
"Du hade tur. En halvmeter längre fram och hela älgen hade varit inne i bilen."

Ing-Marie kom hem en stund när hon hade rast och vi gjorde upp att hon skulle skjutsa hem mig. Jag tänkte försöka måla några pallar under tiden jag väntade på henne men det gick sådär. Regn och hagel av och till gjorde det lite ryckigt. Jag gav upp till slut.
Under regnskurarna satt jag och ringde runt för att försöka ordna något sätt att få hem bilen. Det löste sig till slut genom att Staffan erbjöd sig att köra hem den om jag hyrde en kärra på OK/Q8.
Sagt och gjort.

Vid 15.30 åkte Ing-Marie och jag åkte upp till OK och ordnade papper mm. När Ulla och Staffan kom flyttade vi över alla saker från Ing-Maries bil till deras bil och hängde på kärran. Ulla och Ing-Marie åkte hem till dem och parkerade bilen och Staffan och jag åkte upp till Helmia. Innan jag körde fram bilen tryckte jag in det mesta av det som satt kvar av sidorutan så att vi inte skulle sprida glas längs hela vägen till Hannäs. Vi lastade på bilen, spände fast den och hämtade upp Ing-Marie och Ulla.

Hemfärden gick utan problem.
När jag skulle köra av bilen hittade jag inte bilnyckeln utan fick gå in och leta reda på reservnyckeln. Startspärren?
Som tur var fungerade den när jag satt i batterier så det var bara att köra av bilen och få in den på gården.

De åkte hem direkt och jag gjorde inte mycket mer den dagen.
Inte helt sant inser jag.

Jag talade om på Slack för mina barn m fl vad som hänt och sedan fick jag flera telefonsamtal under kvällen.

Onsdag 13:e maj.

Jag bestämde mig för att jag skulle städa ur bilen så att den gick att hantera. Samtidigt tog jag en lite närmare titt på vilka skador det egentligen var på den.
Taket över vindrutan och dörren har några små bucklor som egentligen inte borde vara några större problem.

Det som inte syns så väl är att vindrutestolpen och dörren är lite böjda. Smällen tog nog mest där och att rikta det så att rutan och dörren passar igen är inte lätt.
Jag har ingen lust att ens försöka.

Båda vänsterdörrarna har små bucklor. Ramen runt sidorutan är skadad och det sitter hår under listerna där och vid bakluckan.

Likadant här så är det lite svårt att se några större skador direkt. Det är två mindre bucklor mellan dörren och bakluckan och den ena hänger ihop med islaget på bakdörren. Den andra är väl en följd av spänningar i plåten.

När jag började städa bilen hittade jag glas överallt. Det måste ha varit ganska bra tryck på sprutet för jag hittade glas i facket mellan stolarna och under mattorna i baksätet. Det var älghår på baksätet och blod och hår på ratten mellan mina händer.
När jag städat undan det mesta tittade jag lite noggrannare på hur smällen tagit.
Det verkar som om älgen och glasrutan varit på väg ganska långt in i bilen innan stolpen stoppade upp den.

Solskyddet är knäckt och en del av det låg bakom sätet. Det var antagligen den mjuka delen av skyddet som träffade mig i huvudet. Förmodligen skyddade det mig från rätt mycket av glassprutet samtidigt.

Rutan var seg och har fjädrat tillbaka lite.

Det var uppenbarligen tur för mig att stolpen klarade en älg i 90 km i timmen.

Nu ska jag bara fundera på hur jag ska göra med alla bilar. Jag har ägt CJX i nästan 10 år men nu ska den och de andra rensas undan.
Alla 9000 ska bort är utgångsläget och jag ska bara bestämma om jag ids plocka av delar och sälja eller om jag ska försöka bli av med dem som de står. Skroten i Fagerås är ett alternativ som är enkelt och snabbt.
Husvagnen och 9-5-skrotbilen ska också bort så att det blir lite mindre skrot på gården.

Kommentarer (0)

Varierande dag.

Publicerad 2020-05-13 23:13:00 i Dagen som gick,

Måndag 11:e maj.

Som vanligt en ganska slö morgon. Så småningom åkte jag iväg till Sunne vid 13-tiden. Jag var in på Garnboden med ett par byxor som de skulle lägga upp och sedan åkte jag till Ing-Marie.

Vi skulle göra klar altanen och hade fortsatt under förra veckan. Två brädor var utbytta för att få samma färg på allt och sen hade vi justerat lutningen så att den var i stort sett lika hela vägen. Det var lite kvar att göra för att få bort springan inne vid väggen.
Kort fika och sen började vi. Jag klöv en bräda på längden och sen gjorde vi stöd under för att få rätt höjd. Allt klart på knappt två timmar.

Det kändes som om det var dags för lite motion så vi åkte upp och gick en runda på Sundsberget. Drygt 6 km och det tog lite över en och en halv timme. När vi kom tillbaks var jag så svettig att jag duschade och bytte kläder. Sen blev det lite mat och prat innan jag tänkte åka hemåt.

När jag åkte sa Ing-Marie som alltid att jag skulle åka försiktigt och jag sa väl "ja det vet du".

Det hade blivit mörkt och jag mötte en hel del bilar redan innan jag kom ut ur Sunne. I backen ner mot Rottneros mötte jag tre bilar och en lastbil så jag var tvungen att blända av. Sen blev det 90 och jag ökade farten lite. Strax efteråt mötte jag ytterligare en bil och en lastbil och fick blända av igen.

Precis när jag mötte lastbilen och satte på helljuset igen small det till, jag fick en smäll mot huvudet och det började blåsa. Jag kände på sidorutan men den var hel. Jag såg nästan inget och framrutan verkade krossad. Jag trodde att lastbilen tappat något som träffat bilen. Jag mötte en bil till och minns att jag funcerade på om jag hade hel- eller halvljus på för jag såg så dåligt. Bilen rullade långsamt framåt och jag styrde med en hand. Smällen mot huvudet gjorde att jag kände efter om jag blödde. Det kändes inte så men jag hade glas i hela huvudet. Jag ville inte stanna mitt i vägen utan fortsatte för att hitta ett lämpligt ställe att stanna på. Det fanns inget före vägen in mot cementfabriken så där svängde jag in och gick ur.
Bilen såg inte ut att vara i något bra skick. Glas överallt och två trasiga rutor. Själv hade jag glas över och under kläderna men kände inget speciellt annars. Jag insåg att jag inte kunde köra vidare och ringde Ing-Marie och frågade om hon kunde komma och hjälpa mig.
Sedan ringde jag 11414 till polisen. De kopplade mig ganska snabbt över till någon på rätt distrikt och jag fick prata med en trevlig kvinna. Efter frågor om när, var, hur ville hon att jag skulle undersöka bilen lite mer så jag letade fram en ficklampa. Under tiden hann Ing-Marie komma och hon borstade av mig lite glas. Det kliade överallt.

Inte förrän jag jag lyste på bilen insåg jag att det var ett djur som träffat bilen. Blod och hårstrån både på framrutan och över bilsidan. Något djur hade jag inte sett vare sig före eller under kollisionen så jag hade ingen aning om vad det kunde vara eller vart det tagit vägen. Det kunde inte ligga kvar på vägen för ingen bil som passerade hade på något sätt visat att de sett något.
Så polisen behövde lite ny information.
Jag försökte räkna ut ungefär var kollisionen inträffat och kom fram till att det borde varit ungefär vid böjen borta vid husen. De hjälpte till att kontakta bärgare och eftersöksjägare så att jag slapp ringa mer. Vi stod kvar på platsen och väntade på att bärgaren skulle höra av sig. Jag skakade. Det var kanske en kombination av kylan och lite för mycket adrenalin. Ing-Marie ville att jag skulle sätta mig i hennes bil och vi försökte täcka sätet så att det inte skulle bli för mycket glas i bilen. Efter ett tag ringde bärgaren. Han talade om att han var i Lysvik och sa att bilen skulle hamna på Helmia i Sunne om jag inte var villig att betala för att få den hemkörd. Vi gjorde upp var jag skulle lägga bilnyckeln så att jag inte behövde vänta utan kunde lämna bilen. Det verkade lite riskabelt att lämna verktyg och annat i bilen så vi fyllde i stort sett Ing-Maries bil med allt löst från min bil. När jag flyttade den så att den stod lite bättre lyckades jag också sticka några hål i händerna på glasbitarna som låg i sätet. Ing-Marie hade plåster och ville inte ha bilen nedblodad så jag blev omplåstrad.
Sedan försökte jag ta några bilder och åkte därifrån med Ing-Marie.

När vi kommit hem till henne tog hon hand om mina kläder, skakade av det värsta och körde allt i tvättmaskinen för att få bort allt glas. Jag duschade och fick nog bort det mesta.

Jägaren ringde lite senare och jag försökte beskriva var det hänt så gott jag kunde. Han verkade känna till området.

Klockan var mycket och Ing-Marie skulle upp tidigt för att jobba så jag kände mig ganska skyldig som hållit henne vaken. Jag fick låna gästsängen men sov i stort sett inget den natten.

För mycket adrenalin antar jag.

Kommentarer (0)

Skatbo

Publicerad 2020-05-07 21:08:33 i Dagen som gick,

Det här hör hemma under "Kriget mot kråkfåglarna" men jag gör en kortare version här också.

Jag upptäckte för några dagar sedan ett skatbo i granarna och bestämde mig för att försöka riva det. Första försöket nådde jag inte upp så jag bestämde mig för att se om det gick nå längre genom att stå på den gamla trappstegen. Jag letade fram det längsta jag hade att peta med. Ett antennrör jag hade liggande kunde jag kanske orka använda?

Det gick!

Jag fick visserligen stå längst upp på stegen. Ena handen höll jag i mig med och sen balanserade jag röret med den andra. Jag nådde tillräckligt för att få ner det mesta.

Det mesta hamnade i en hög på marken.

Kommentarer (0)

"Altan"

Publicerad 2020-05-07 13:05:00 i Diverse aktiviteter,

Lördag 2:a maj.

Ing-Marie ville ha ett "golv" vid ingången för att det ska bli lite enklare att sitta ute på framsidan.
Så jag skulle hjälpa till lite med det.

Vi hade mätt och diskuterat lite i förväg så vi visste vad vi behövde köpa.
Jag lastade i lite av varje i bilen på fredag så att jag skulle vara klar att åka på lördag morgon. Det första jag gjorde på lördagen.var att åka till Ulla och Staffan och låna en kärra. Sedan åkte vi och köpte diverse tryckimpregnerade brädor. När vi lastat av och lämnat tillbaks kärran var det klart att sätta igång.

Vi började med att Ing-Marie fick köra med vertikalskäraren för att mjuka upp gräsmattan lite. Det gjorde ytan mjukare så det gick att flytta på en del jord. Jag ville jämna ut höjdskillnaderna för marken lutade mycket mer vid plattorna än vid skärmen.

Efter ett tag tyckte vi att det inte gick att göra så mycket mer åt lutningen. Dags att lägga ut markduken och se hur det blev. Vi kapade reglarna till ramen under altanen och gjorde en första koll.

Det såg ut som om det skulle kunna fungera så vi fortsatte och skruvade ihop ramen.

Det såg lite vridet ut men vi gick vidare och kapade alla trallbrädor.
Det gick ganska snabbt att skruva dit allt.

Nästan allt borde jag skrivit.

Två av brädorna var betydligt brunare än de andra och Ing-Marie ville byta ut dem för att få samma färg på allt.

Klockan var för mycket så det fick vänta till måndagen.

Det blev mat i stället och lite planering för det som återstod.

En liten list längs kanten och två nya brädor.

Det blev klart på måndagen men det tog tid för vi hade båda retat oss på skevheten som berodde på att marken lutade. Vi justerade det med att palla under och flytta hela altanen något i sidled.

Kommentarer (0)

diskmaskin

Publicerad 2020-05-07 12:16:00 i Dagarna som gick,

Torsdag 30 april.

Jag började dagen med att kolla blodtrycket på vårdcentralen och sen var det en tur in till Skoghall med Stina för att installera diskmaskinen hos Sofia och Patrick. De var väl tänkt som en liten överraskning att det skulle vara klart när de kom hem med Luna.

Jag började direkt när vi kom dit.

Först sågade jag bort bitarna på sidorna så att kanterna blev raka och gjorde ett hål i väggen för slangar och elkabel. Lite städning och sedan passade jag in en bit golvmatta så att det skulle bli lite mer i jämnhöjd med golvet framför. På köpet blir det lite tätare om det skulle läcka någon gång.

Jag värmde mattan lite så att den böjde sig bättre in mot kanterna.

Lite krypande som vanligt.

Dags för en första test och jag fick göra om hålet i väggen och ta det genom golvet på skåpet istället. Diskmaskinen gick för långt bakåt för att det skulle gå att dra anslutningarna åt sidan.

Ny test. Vi la dit läckageskyddet och trädde fram slangar och kabel.