peterrojder.blogg.se

Jag vet inte riktigt varför men har det inte blivit något skrivet på ett tag.

Det kanske inte händer så mycket värt att nämna? Varken i tankar eller rent praktiskt?

En del resor. Lite dans. Trädgårdspyssel och bilkrångel.
Några böcker lästa.
Städning och inköp av en del saker till husen.

Vi får se om jag kan hitta något att skriva om.

Främst för min egen del som vanligt.

 

Annars märker jag att jag redan är lite "stressad" inför att återgå till jobbet. Jag känner inte den rätta motivationen märker jag. Just nu känns det mest som att jag inte har lust.
Dags att koppla av lite med att snickra för att bryta tankarna?

Det är underligt det här med skrivlust.

Det kommer och går.

Lite som danslust men ändå inte. 
Danslust kräver egentligen inget skäl. Det är kravlöst på ett annat sätt och varför jag ibland tappar lusten att dansa vet jag inte.

Egentligen tappar jag nog aldrig lusten att dansa men ibland känns det som om jag vill dansa med någon speciell för att det "ska vara värt det" vad jag nu menar med det.
Kommer jag bara iväg har jag för det mesta roligt.
Alltid egentligen.
Lite mer eller mindre beroende på humör och vilka som är där.
Så egentligen borde jag nog vara bättre på att ta mig iväg på dans. Även om det ibland känns som "jag vet inte vem som är där", "det är för långt", "äsch, jag stannar hemma och gör något annat" ......

Jag är vissa dagar bra på att hitta på skäl att inte åka.

I grund och botten nog dåligt självförtroende när det gäller umgänge.

Även om det är tråkigare är det enklare och mindre risk för besvikelser att stanna hemma.

 

Skrivlusten är annorlunda.

Jag måste ha något att skriva om.
Som känns rimligt intressant. Att bara skriva vad som hänt under dagen känns lite för mycket som dagboksskrivande.
Det kan jag göra ändå.
På andra platser.

Sant är väl att jag lika gärna kunde sätta mig och skriva när jag inte gör något vettigt. Väcka hjärnan lite. Formulera ner tankar och annat i stället för att sitta och halvsova framför någon tv-serie?

Men vem har något intresse av det?
Jag själv?

Vet inte.

Ibland kan det vara intressant att se sina egna funderingar på pränt.
Det blir lite som att se på det utifrån. Som om någon annan gett underlag för nya tankar.

Varför skriev jag så?

Menar jag verkligen det?

Eller kan jag uttrycka det bättre?

Problemet är att motparten är jag själv så jag vet inte hur någon annan skulle uppfatta det.

Och det är väl egentligen det som är viktigt.

Att kunna formulera sig så att andra förstår vad jag menar.

I alla fall nästan.

Två personer tolkar väl aldrig något som sägs eller skrivs på exakt samma sätt men det är ju där det blir intressant.

Diskussionen. 

 

Så jag kanske ska sluta att läsa igenom vad jag skriver?

Jag redigerar nästan alltid om en del.

Flyttar om, byter ord .....

För vem?

Den här helgen har handlat mycket om flytt. 
Lördagen gick hela dagen till "hushållsflytt". Tranås tur och retur med flyttkärra. En del bärande och städande ingick i Tranåsbesöket och sen blev det lite mer bärande när vi kom hem. 
Det har fortsatt i mindre skala både igår och idag men då har det mest varit Tomas som burit in lådor, sorterat och burit ner i källaren.

Jag har mest flyttat runt papper.

Från olika högar till nya högar och sen i viss mån in i pärmar eller i mappar för vidare behandling.

Jag har också flyttat på sniglar.

Pantersniglar (leopard) har flyttats från väggrenen till buskage runt tomten.

Så nu måste jag se upp i fortsättningen vilka sniglar jag ger mig på om jag går min runda i trädgården.

Gårdagen var "som vanligt".

Besök hos läkare, revisor och hämtade/handlade några saker.

Inte riktigt som vanligt för resten.

Jag köpte skor!

Det tillhör inte vanligheterna.

Det enda ovanliga för övrigt var väl att bilen verkar krångla.
Jag blev lite överraskad och fundersam när oljetryckslampan plötsligt började lysa på tomgång. Den slocknade på högre varv.
Varm olja?
Lite olja?

Inte vad jag kunde märka så jag körde hem eftersom det inte hördes något särskilt och den gick som vanligt.

Det måste undersökas lite närmare så att det inte händer något.

Jag har inte tid med bilkrångel just nu!

Det hände något lite annorlunda idag jämfört med alla andra dagar.
En sparvhök gjorde ett snabbt besök i busken där mina frön serveras. Om jag tolkar utseendet rätt var det en hane som kollade in läget.

Återstår att se om den kommer på återbesök vid matbordet.

Annars en dag med lite dansabstinens trots dansen igår kväll.
Det blir gärna så när jag sitter med pappersarbete. Jag har försökt avsluta allt med bokföringen så att alla papper kan skickas iväg till Bolagsverket och andra. I stort sett klart nu.

Dans får mig att koppla av och rensar ur tankarna. Det är svårt att tänka på annat om man vill vara närvarande i dansen.

I brist på dans gick jag ut när jag blev klar och röjde undan en del i garaget.

Påbörjad städning skulle jag kunna kalla det.

Började lite bakom garaget också när jag ändå var igång och rev runt i saker och ting.

Så nu när det är påbörjat får jag väl ta mig i kragen och göra det ordentligt?

Färdigt så att säga.

Kanske dags?

Vad det nu innebär för en pågående verksamhet.

 

Men innan det måste jag göra plats för Tomas saker i källaren. 
Det kräver nog en tur till tippen och återvinningen så att det blir mindre saker att stuva undan.

Der är lite underligt det här med dans.
Jag tycker nog alltid att det är roligt men det kan variera oerhört mycket inom "rolighetsområdet". 
Vissa gånger är jag inte riktigt på humör och då är det sådär.
Mer som motion men ok.
Det känns inget särskilt när jag åker hem. Några timmar som gått och jag har dansat. Inget särskilt med det.
Andra gånger kan det vara nästan tvärtom.

Några danser med rätt person kan göra att jag är "halvlycklig" i flera dagar efteråt och bara väntar på nästa tillfälle. 

Rätt person?

Vad menar jag med det? 

Jag dansar med de flesta men är medveten om att jag har några favoriter.
Humöret spelar in. Sen beror det ju både på partnern och musiken. 

Jag tror inte det är givet att det måste vara en viss person men hittills har det bara stämt på det sättet med några stycken. Samhörighetskänslan. Att man dansar tillsammans.

Enhetskänslan eller vad jag nu ska kalla det.
Feeling skulle nog andra kanske kalla det men jag tycker inte det täcker vad jag menar.

 

Jag får nog fundera lite till.

Igår kväll gick jag min vanliga kvällspromenad ut till korset.
Nästan direkt när jag kom ut på vägen skrämde jag iväg två grävlingar. En vuxen och en unge. 
De borde vara bra på att rensa upp lite bland alla sniglar men de verkar inte tycka om "mördarvarianten".
Gott om mat för dem annars.

Jag har dödat ca 600 på två kvällar nu och skulle antagligen kunna ta runt 200 varje kväll om jag tog en runda. De är överallt.