Chicagoresan 2. Första dagen i Chicago
14:e Fredag
Publicerar det här löpande trots att den kommer att ändras allt eftersom jag lägger in fler bilder. Det blir många denna dag.
Långfredagen är inte helg i USA men pojkarna var lediga ändå. Vi fick i oss lite mat och sen skulle de iväg och klippa sig. På vägen dit ville de visa skolan och lite av Lake Forest.
Frisören delade hus med en pizzeria och en tvätt.
Under tiden som de fick håret fixat gick Martin och jag runt några kvarter och tittade på hus.
Sen blev det en fikastund. Eller kanske snarare lunch.
Efter det åkte vi hem igen och när vi lämnat pojkarna tog vi tåget in till Chicago. Jag hade då fått meddelandet om att mormor dött men sa inget om det tills vidare.
Tågen är dieseldrivna och har två våningar.
Väl framme i Chicago drällde vi runt.
Lite konst här och där på vägen.
Lite konst här och där på vägen.
Jag låg hela tiden lite efter mina söner. De väntade "tålmodigt" då jag tog lite bilder åt olika håll.
Gator. Varmt. Runt 27 grader tydligen även om alla pratar Fahrenheit.
Det finns många gator.
Vi gick och gick.
Det blev lite fika och sen gick vi mer.
Polisbilar och folk överallt även om den här bilden är ganska folktom.
Polisbilar och folk överallt även om den här bilden är ganska folktom.
Den här mannen försökte sälja en tidning. Han hotade med att han skulle berätta skämt om ingen köpte. "Vilken är Beethovens favoritfrukt? Ba-na-na-naa."
Mer konst i en park vi passerade. Tomas fick syn på en ekorre.
Som var ganska nyfiken.
Vi gick vidare för att komma till Millennieparken.
Vi kom in lite från fel håll för vi var ute efter Bönan.
Och fick gå runt en park.
Men sen hittade vi den och alla som poserade runt den.
Roligast var att fotografera rakt upp underifrån.
Sen fick det bli ett avspeglat självporträtt.
Och givetvis en bild på gossarna med Bönan i bakgrunden.
Mer konst. Samma som förut men från andra hållet.
Vi borde kanske ha läst på vem som gjort vad?
Vi borde kanske ha läst på vem som gjort vad?
Vi vände oss om. Utsikt åt andra hållet.
Av någon anledning fick vi för oss att använda den bakgrunden och återskapa lite gamla minnen. Inte minnen direkt men en variant på en gammal favoritbild.
Första försöket: Misär 1 med Martin och Tomas.
Tomas såg för ung ut så vi gjorde en till med Martin och mig. Misär 2.
Den blev de ganska nöjda med.
Vi gick genom parken och ner mot stan igen. Givetvis skulle de posera lite på vägen.
Bussen i bakgrunden gjorde reklam för "zero emission" och Martin tyckte det var roligt att chauffören stod och rökte utanför den.
Åter på stadsgatorna.
En del husägare står emot högtflygande planer? Eller de kanske är de som tänker allra högst?
Jaja. Vart ska vi gå nu? Trumphuset är väl inte roligast i stan.
Och det blåser lite här.
Vi gick mot Chicago Riverwalk för att gå längs floden. Samtidigt passade vi på att se efter var båtturerna startade.Vi bestämde oss för att ta promenadvägen längs floden för att komma närmare centrum igen.
Den går under broarna nära vattnet.
En av båtarna som gör Architecture Tour kom just tillbaks.
Nästan överallt såg man människor som tiggde eller bara satt och sov. De hade nog det mesta av sina ägodelar med sig i sina påsar.
Samtidigt som många andra rörde sig på väg till eller ifrån något.
Nästan överallt såg man människor som tiggde eller bara satt och sov. De hade nog det mesta av sina ägodelar med sig i sina påsar.
Samtidigt som många andra rörde sig på väg till eller ifrån något.
Dags för fika igen? Vi passerade många men vi var ute efter något speciellt. Tomas och Martin var bestämda.
Den här avsatsen används som teaterscen då och då.
En bit kvar sa Tomas.
En bit kvar sa Tomas.
De väntade igen. "Kom nu då! Vi vill ha mat. Vi är snart framme"
De var ute efter "tjockpizza".
De var ute efter "tjockpizza".
Jag tröttnade på att fotografera ett tag. Det kanske var hunger?
När vi väl var framme började det med att vi fick byta bord för att Martin blev alldeles svart av något skräp på sätet. Sen beställde vi dumt nog en förrätt. Det var inget fel på den men den ledde till att vi bestämde att det räckte med sex slices.
När vi väl var framme började det med att vi fick byta bord för att Martin blev alldeles svart av något skräp på sätet. Sen beställde vi dumt nog en förrätt. Det var inget fel på den men den ledde till att vi bestämde att det räckte med sex slices.
Servitören ville ta en bild på oss.
Vi orkade inte äta upp allt så Tomas fick en låda. Vi betalade och gick vidare
Vi orkade inte äta upp allt så Tomas fick en låda. Vi betalade och gick vidare
Tomas sa att det här var hans favorithus i Chicago. Huset till vänster är lite skumt men det syns bättre på en annan bild.
Martin tyckte Tomas verkade lite trött. Men han bar ju faktiskt på sin lilla matlåda också? Vi vilade lite.
Jag var tvungen att fotografera det här huset. Jag vet inte om jag skulle vilja arbeta där? Det kan inte vara bredare i markplan för grundläggningen är inklämd mellan floden och tunnelbanan. Rimligen är det stabilt men det ser väldigt rangligt ut.
Vi hade tröttnat och gick till stationen. Tomas hade ju en tid att passa också.
Vi hade tröttnat och gick till stationen. Tomas hade ju en tid att passa också.
På väg hem. Vi fick vänta på tåget ett tag.
När vi kommit hem igen skulle Tomas ta hand om pojkarna och då passade jag på att berätta för Martin att mormor dött. När jag senare ville prata med Tomas så förstod han direkt vad det gällde. "Har mormor dött?"
Kvällen blev rätt lugn.
När vi kommit hem igen skulle Tomas ta hand om pojkarna och då passade jag på att berätta för Martin att mormor dött. När jag senare ville prata med Tomas så förstod han direkt vad det gällde. "Har mormor dött?"
Kvällen blev rätt lugn.
