peterrojder.blogg.se

 

Kallt och blåsigt gjorde att det drev snörök över vägen överallt där vinden kom åt men det var inget direkt hinder. Det var risk för lite halt men måttligt med drivor.

Vi kom fram och Sofia rusade in för att slippa kylan. Hon började jobba och jag gick in i affären bredvid för att hitta lite kex eller nåt att småäta på vägen hem.

Inga större problem utan Sofia var klar vid sjutiden.

Vi köpte sallad och åkte hemåt.

Mer vind och snörök.

Ett kort stopp på vägen för att äta upp salladen men för övrigt körde vi på och var hemma 21.30.

Halvfrusna.

För övrigt lagom trötta och trots det kom jag sent i säng.

 

Nu  har det varit några dagar med mycket plockande av kvitton och andra papper.

Det är lite kvar och jag måste också sätta mig och renskriva föreläsningsanteckningar så att jag kan lägga ut en del till studenterna.

Men idag blev det annat.

Vi fick in en av de gamla Saabarna i garaget igår och jag började plocka isär den idag.

Patrick hjälpte mig ta av huven innan de åkte för att besiktiga lägenheten.

Jag hade gjort en del för några veckor sedan så torkare och en del plast var redan borta. Den hade stått ute sedan dess så innan jag kunde fortsätta var jag tvungen att städa och dammsuga lite för att få bort löv och annat som låg i vägen. 

Sen var det bara att skruva på,

Bara?

Jag fick snart lite problem men det löste jag genom att ta bort mer och mer i motorrummet.

Torkarmotorn fick jag lös och med lite trixande gick det att lirka ut den. 

Fläkten var svårare och jag gick och läste på lite igen. Det finns en bra beskrivning på nätet. 

En del skruvar satt lite trångt men jag har ju kanske lite mer verktyg än vanliga hemmaskruvare så det var inget större problem.

Då var det var värre med sikten och att få ner händer till rätt ställe, Långa skruvmejslar och en förlängare hjälpte till. Jag lyckades lossa fläktkåpan så att den gick att lyfta fram från värmeenheten men där tog det stopp ett tag.

Efter en del vridande och vickande fick jag den förbi allt som satt i vägen och nu ligger delarna på golvet framför bilen. 

Tisdagen blev en ovanlöig dag på sitt sätt men ändå inte.

Tidigt upp och iväg till Kau för att ha en hel förmiddag med räkneövning och föreläsning. Lite prat med studenter och sen lite mer prat med Lars-Ove när jag kom till arbetsrummet. Sofia hade hört av sig på sms och just när jag skulle se vad hon ville ringde hon.

Nya förslag på dagens resor. Hon hade klarat av Arvika snabbt och nu undrade hon om jag kunde hinna hem till 13 så att vi kunde åka tillsammans till Säffle och sen fortsätta därifrån till Skövde. 

Jag fick bråttom hem för att det skulle gå.

Hemma 13.01. Snabbt in och sen iväg direkt.

Vi var famme i Säffle lite före 14. 

Sofia gick in på företaget och jag satt kvar i bilen. Jag höll på att somna trots att det inte tog många minuter men kvicknade till när hon kom ut igen.

Iväg ner mot Trollhättan efter ett kort stopp så att jag fick i mig en hamburgare. Sofia var inte hungrig.

Som vanligt halvtråkigt längs vägen och man väntar bara på att komma förbi alla 70- och 80-sträckor. Efter Trollhättan känns det som om det går lite fortare men det är en bra bit kvar.

Framme i Skövde satt jag i bilen ett tag och höll på med ringsignaler mm till telefonen innan Sofia tyckte jag kunde komma in. 

Väl inne ägnade jag mig mest åt att städa lite när Sofia uppgraderade allt möjligt.

Klart strax efter 7 och sen hemåt i mörkret. Tankning och mat innan vi lämnade Skövde men sen var det bara att åka.

Hemma 22.

 

Det blev en ganska lugn dag med fortsatt pappersarbete och en del städning av garaget. Jag hittar inte alla kvitton men det kan jag lösa även om det stör mig att jag förmodligen har det snyggt sorterat nånstans. Antagligen på något ställe där jag säkert ska hitta det.

Garaget gick framåt.

Patrick skruvade klart alla takskivor och vi bar ner en del saker till källaren. Resten var ganska enkelt och  jag har flyttat om en del och börjat sortera lite mer på allvar.

En del hamnade i bilen.

Jag vaknade som vanligt tidigare än jag ville men låg kvar ett bra tag även efter att klockradion dragit igång vid 8. Det gjorde jag nästan aldrig förr. Då var jag direkt upp och var inte mycket för att ligga och dra mig.

Kan det vara ett tecken på att jag sover för lite?

Eller bara lathet?

Efter en lite slö morgon har jag suttit med bokföringsunderlag och kvitton en stor del av dagen. Det är sånt som borde göras löpande men det blir aldrig gjort. Nu måste det göras klart för momsdeklarationen ska in.

Som vanligt får jag leta.

Någonstans har jag en bunt kvitton som jag ordnat men just nu vet jag inte var.

På eftermiddagen gick jag ut och såg lite på lampor mm på RZT. Det tog en stund och jag bytte halvljuslampor och en i extraljusen. Jag började frysa men upptäckte att en parkeringslampa var trasig så det var bara att byta den också.

Sen fortsatte jag med att röja lite i garaget.

Plock och sortering. Det mesta flyttar jag runt och upp i hyllorna på olika sätt men en del hamnar i bagagen på CJX för kommande transport till tippen.

Det börjar gå att se golvet nu.

Under helgen gjorde vi klart gipset i garagetaket. Det har blivit utdraget i tiden för jag har inte riktigt vågat lyfta och sträcka mig men nu är det klart med mycket hjälp från Patrick. Jag ska bara skruva lite tätare så får det duga tills vidare. Det borde målas men det får nog vänta tills det blir lite varmare.

Dagarna innan förberedde jag i alla fall det sista arbetet.
Innan vi kunde börja var vi tvungna att röja upp längs väggen för att nå taket. Gipsskivorna måste alltså bort från golvet så jag började med att kapa och göra i ordning de skivor som skulle gå åt.

Jag hade gruvat mig lite för att ha kursen i analog elektronik även om jag väl vet att jag klarar av det. Det var inget jag egentligen såg fram emot utan jag såg det mer som ett sätt att få lite extrapengar som jag skulle kunna göra något roligt för.

Så på något sätt tänkte jag klara mig ígenom det. Helst utan att anstränga mig för mycket.

Sen ändrades förutsättningarna ganska mycket. Mycket större grupp än jag räknat med och till största delen var det en helt ny grupp av studenter med andra förkunskaper än tidigare. 

Jag blev tvungen att tänka om när det gäller kursinnehåll och planering.

Sagt och gjort.

Ny planering som dessutom måste anpassas till att laborationerna tar mer tid med fler grupper. Jag måste alltså stuva om i kursen för att hinna gå igenom teorin som hör till laborationerna i tid.

Tanken var ändå att det på något sätt "var något som skulle uthärdas" så att jag blev av med det. Jag kan inte förklara den känslan riktigt men det kändes mest som något jag åtagit mig och det skulle göras men det var inte särskilt roligt.

Schemat var heller inte roligt med olika salar varje gång men det ger ju motion.

Sen blir det på något sätt annorlunda när jag träffar studenterna.

Jag märker att jag faller in i yrkesrollen och funderar på hur jag ska få så många som möjligt att förstå det jag går igenom.

Pedagogik? Finns något trix?

Eller bara uppmana till frågor?

Fortfarande har jag känslan att det gäller att klara av veckans föreläsningar så att jag kan slappna av till nästa gång. Jag räknar veckorna som är kvar.

Men samtidigt störs jag av att jag faktiskt förbereder mig mer än på länge.

Varför? Jag kan ju kursen.

Eller kan jag det?

Det känns inte riktigt så.

Jag har nog släppt mer än jag trodde när jag lämnade huset i våras?
Eller om det bara är något slags yrkesstolthet som dyker upp? En vilja att göra åtminstone ett hyfsat jobb?

I vilket fall som helst så sitter jag och förbereder och funderar på hur mycket jag ska hinna på de ganska få timmar jag träffar studenterna.
Vad ska jag ta bort ur kursen?
Vad är viktigast och hur mycket tid ska jag lägga på att skriva rent material för webben?

Latheten ligger på lur men jag märker att den nog förlorar.

 

 

 

Nu har jag gjort en del i garaget två dagar i rad.

Igår fick jag med hjälp av Patrick upp de stora skivorna mot söderväggen och idag satte jag dit de smalare remsorna så att den delen av taket är klar. Skruvat tätt och klart för målning men det får vänta.

Jag löste det genom att lägga på några brädor på ställningen så att jag når lite bättre men jag känner ändå av svedan runt ärret när jag sträcker mig. Lite ont nu på eftermiddagen men det går över.

Jag la tillbaks hyllplanen längst upp och har plockat upp det mesta av det som låg där tidigare. En del kommer inte upp dit igen utan kommer att hamna på andra ställen och en del åker till tippen eller återvinning.

För övrigt lugna dagar med lite för mycket slöande och trötthet.

Nu i kväll kom Moa och Simon hit för att äta lite, se på Mello och spela lite spel.

Jag höll mig undan från spelet. Känner mig mest trött just nu.

Saknad?

Dags att byte spår?

Nu tänker jag börja vara lite mer normal.

Jag skar till och satte upp två smala gipsskivor i längs väggen nu på eftermiddagen. Det är på gränsen att jag når in över de hyllplan som är kvar men det gick ganska bra även om det stramar och svider lite när jag sträcker på mig. 

För att komma vidare måste vi försöka få upp de två stora skivorna.

Om Patrick kan provar vi i morgon.

Det blir nog lite värre för då måste jag ta i lite för att trycka upp skivorna när vi stöttar upp dem mot taket. Jag får se hur det känns för jag tänker inte riskera något.

Danskurser och annat att tänka på. 
Kanske lite redan til helgen om de behöver hjälp.