peterrojder.blogg.se

Fredagen blev en resdag.

Jag tog mig upp i tid. Delvis för att Mikael ringde 7.15 om något han sett i alla prov jag lämnat. Jag var vaken men hade nog tänkt ligga en stund till egentligen.
Det var lika bra att gå upp och göra mig klar för att åka in till stan.

Möte med Sofia på Biltema kl 9 och vidare därifrån med henne. Lugn färd ner till Trollhättan och vi var där ca 11. Jag körde en del av vägen för hon behövde prata med sin chef.

Väl där drällde jag runt ett tag medan hon började ordna saker på Apple-bordet. Efter ett tag var jag med och städade lite. Sofia hade fullt upp med allt som inte riktigt ville fungera. Det tog ovanligt lång tid att få igång allt men när vi åkte var allt på plats och fungerade.
Hamburgare och glass för min del innan vi åkte hemåt. Sofia tog nuggets.

Vi var tillbaks i Karlstad 17 och sen blev det inte mycket mer gjort för min del.

Idag vaknade jag som vanligt men gick inte upp förrän framåt 9.

Mat sent och sen tvättade och städade jag lite innan jag hamnade vid datorn.

Det enda vettiga jag fått gjort idag är att jag gjorde om skrivbordet lite. Jag har stört mig på att sidobiten hamnat på en annan höjd än huvudskivan så jag ändrade skarvningen lite för att kompensera för att skivorna är olika tjocka. Brickor gör under.

På eftermiddagen kom det lite regn och när solen började gå ner försökte jag fånga lite av ljuset på glasrutorna.

Altanen:

Ska kompletteras och redigeras!

 

Jag har funderat lite på det här med saknad. Vad jag menar med ordet. "Saknaden" har väl känts mer aktuell de senaste månaderna och fått mig att fundera på vad jag egentligen saknar.

 

När jag skrev på Facebook att jag funderade på ordet saknad fick jag en kommentar från Inger som direkt såg minst tre olika betydelser:

1. Man saknar någon eller något som man tidigare haft nära i sitt liv. En familjemedlem som lämnat eller befinner sig på annan ort. Någon som har gått bort. Man kan rentav sakna en katt. (Bakåtsyftande)
2. Något fattas i tillvaron, t ex man saknar badrum. Man kan också sakna kunskaper eller pengar, eller energi. (Här och nu) 
3. Man längtar efter något som saknas i ens liv, som man inte har haft tidigare. Lycka, framgång, lugn & ro...(Framåtsyftande) 

 

När jag tänker på ordet saknad är det nog mer kopplat till känslor än till tid. Det är en känsla som påverkar mig och hur jag mår och det handlar om personer.

Nu.

Och igår. Men det var då.

Och kanske imorgon men det får jag se.

Så jag kommer att bortse från tidsaspekten även om tiden alltid finns med.

Jag försöker hålla mig till känslor och personer. Att sakna saker eller annat materiellt ligger på en annan nivå. Det kanske är kul att ha en fin bil, modekläder, senaste köket osv men det kommer aldrig att bli så viktigt att jag kan säga att det påverkar mig i den meningen att jag vill kalla det "saknad".

Jag kanske är en "emotionell person"?

 

Saknad kan vara kopplat till många olika känslor och de överlappar säkert varandra i varierande grad.

Saknad kan vara kopplat till sorg.

Sorgen är kopplad till känslan av att det är något oåterkalleligt. Något som det känns som att det inte går att göra något åt. Handlar det om en förlorad relation i någon form så är det väl mer känslan av förlust än vetskapen om vad som händer i framtiden. Det spelar ingen roll om det är dödsfall eller bara att man förlorat kontakten av någon anledning. Att inse att någon jag tycker om försvunnit ur mitt liv är alltid kopplat till sorg i någon form.

 

Saknad - längtan.

Jag har av och till i livet saknat kontakten med olika personer. Någon jag tycker om som jag vill träffa eller ha en annan relation till. Det är nästan märkligt hur jag periodvis haft någon mer eller mindre konstant närvarande känslomässigt. Med det menar jag att personen finns närvarande i mitt medvetande hela tiden utan att jag egentligen går och tänker på det. Dyker upp i tankarna utan att det direkt stör. En längtan efter kontakt. Att se fram mot nästa gång man träffas. Även om det kanske var ganska nyss.

Undrar vad han/hon gör nu? ......

Den saknaden finns ju på olika nivåer beroende på vad det handlar om. Barnen när man är på jobbet, vänner, eller kanske någon speciell person ......

Under åren jag arbetade halvtid i Linköping och pendlade fram och tillbaks saknade jag min familj intensivt. 

 

Saknad som en tomhetskänsla

Hit hör väl alla allmänna känslor av att man saknar något. Något fattas för att det ska kännas bra. Det kan vara sällskap, en relation eller bara något vettigt att göra tillsammans med någon. Något som ger lite mer glädje i tillvaron?

 

 

 

 

Det har blivit rätt mycket läkarbesök och prov några dagar nu och det är inte riktigt slut än.

Det började med att jag ville ha några recept förnyade. Då ringde läkaren upp och ville kolla en del och samtidigt boka tid för det årliga besöket som blivit lite bortglömt.

Prov så snart som möjligt och läkarbesök på onsdag blev resultatet.

Så i fredags var det dags för alla möjliga prov. Urinprov och fem rör blod till en massa tester. På kvällen ringde han. 
Jag hade redan kollat resultaten av testerna på 1177 så jag visste vad han ville prata om. Njurvärdena var som vanligt inte bra och något sämre än tidigare. Han ville att jag skulle ta fler prov på måndagen och komma på kontroll på eftermiddagen. Jag hade garderat mig vid besöket på vårdcentralen och fått med mig rör för urinprov så det var bara att skriva in måndagsbesöket i kalendern.

Helgen var ganska lugn med födelsedagsfirande och annat hemmapyssel. Jag var iväg till Fagerås och dansade några timmar på söndagskvällen när alla hade åkt. Något eller någon gav mig ont både i ryggen och axeln men det var hanterbart.

Måndag.

Jag gick upp lite tidigare än vanligt och åkte till vårdcentralen strax före 9. Det var bara två före. Snabbt avklarat. Tre rör och delvis andra tester.
Vid besöket på eftermiddagen sa läkaren att det var lite bättre värden men han var inte nöjd. Så det blev lite ultraljud och andra undersökningar och beställning av nya prov igen. PSA mm.

Jag passade på att fråga om ett födelsemärke jag tyckte hade ändrat sig. Troligen åldersvårta men det blev fotograferat och skickat till CSK för kontroll.
Onsdagsbesöket blev avbokat.

Hem igen och nästan direkt iväg till buggkursen på Hammarö. Ganska jämnt. Fyra damer över. Mats var inte där så Elin gjorde en variant där hon tog hand om fyra damer i taget och övade stegvarianter med dem. I praktiken rotation som vanligt men alla damer som var över stod i rad hos Elin. Vi andra fick dansa på och öva grunder och varje gång vi bytte gick en av damerna över till henne. 

Tisdag.

Dags för besök på vårdcentralen igen. Jag åkte dit lite senare och det var ett misstag. 17 före så det tog ett tag. Fyra rör men bara fyra prov.

Jag kollade på eftermiddagen och de verkade vara ok.

Stöddans på Hammarö på kvällen och efter det träff med Sofia för att hämta datorn som varit på reparation.

Onsdag.

Lite bilmekande men annars inget särskilt mer än dans på Kolsnäs på kvällen. Tröttare än vanligt.

 

Torsdag.

Upp före sju och in till CSK för "borttagande av hudförändring" i näsan. Jag parkerade som vanligt i Viken och var på plats 8.45. De höll tiden nästan på minuten så strax efter 9 var jag inne.

Förbedövning, bedövning och sen lite skärande och klippande vad jag kunde förstå. Det slutade med att hon tryckte in en lång tamponad full med salva i näsborren. Den skulle sitta kvar över natten. De hade sagt att det skulle gå på en kvart och det tog väl ungefär 20 minuter totalt. Order att sitta kvar i korridoren en stund så att de visste att det inte blödde när jag gick hem.

Det gick inte många minuter innan det började rinna blod så att jag fick nypa till över näsan. Jag knackade på dörren och frågade om jag kunde få lite papper.
Då blev jag nerlagd på sängen igen för att få stopp på blödningen. De drog på sig förkläden, ansiktsmasker mm igen och tog ut allt ur näsborren. Det blödde tydligen lite för mycket så de tog fram utrustning för att bränna några blodkärl. Det gick antagligen bra för sen blev det samma sak igen med "igenpluggning" och ut i korridoren. Order att nypa.

Deras tidsplanering blev spräckt förstod jag.

Jag fick lite papper av en annan sköterska och satt där kanske en kvart innan jag gick.

På hemvägen tankade jag och var in en sväng till Agneta för att se om jag kunde få igång hennes skrivare som hon haft problem med. Det lyckades och jag fick lite fika på kuppen.
När jag kom hem fick jag ett samtal från hudmottagningen som vill se på födelsemärket på måndag. Snabba ryck.

Resten av dagen har varit ganska lugn. Näsan rinner lite så jag avvaktar till i morgon innan jag hittar på något särskilt.

 

I helgen var det dags att fira Sofia på lördagen även om hon fyllde på måndagen. Martin, Wajiha och Mila kom upp på fredagen och jag hämtade Tomas på stationen i Karlstad strax efter att de kommit.

 

På lördag förmiddag gjorde jag två pajer som lite komplement till våfflorna som givetvis skulle serveras med tanke på att Sofia fyller på våffeldagen.

Jag skriver inget igen märker jag.

Det rullar på som vanligt och jag är mest slö så det passar väl in.

Lite snö som jag var tvungen att flytta på idag men jag tar bara det värsta så att jag kan komma in och ut utan att bli blöt.

Annars dans söndag, måndag och tisdag som vanligt.

Nu ska jag till Kolsnäs i kväll och sen blir det väl inget mer förrän till söndag då det är orkester på Kolsnäs. Jag ska försöka ta mig samman och kolla bilen lite först innan jag åker för det droppar lite olja någonstans unde Jag vill bara se var det är till att börja med. Dags för besiktning väldigt snart så det är bra att veta.

Gässen har fått lite problem några dagar nu innan snön försvinner igen men de hittar väl tillräckligt med mat. De har varit i älven nu några dagar och jag tog några bilder två dagar i rad.

Måndag.

Lite blåsigt och runt nollan. Svanarna var ganska samlade men gässen var spridda så långt jag såg.

Jag sover ofta ganska konstigt.

Det har varit värre periodvis de sista åren och jag skyller det mest på rent fysiska orsaker.

Axeln har ställt till det så att jag inte hittar någon bekväm sovställning där det inte gör ont. Bråcket fanns också med ett tag men det störde mindre.

Men det kan inte vara hela sanningen.

Det finns annat som uppenbarligen påverkar minst lika mycket.

Jag har sovit hela nätter då och då.

När jag var i Sälen sov jag en hel natt utan att vakna alls vad jag märkte. Det kan ha berott  på sällskapet och lugnet men något var det i alla fall som fick mig att slappna av. 

Sen dess tror jag bara det har hänt en natt att jag inte vaknat minst en gång.

Ofta börjar det med att jag har svårt att somna för att jag är irriterad på axeln. Det har blivit bättre efter operationen men finns där än. Då kan tankarna börja snurra när jag ligger där och halvsover.

Det är nästan märkligt hur det kan variera. Och hoppa från det ena till det andra utan något vettigt sammanhang.

Ibland är det mest om saker som ska göras eller inte har fungerat som tänkt.
Något slags halvt omedvetet planerande kanske?

Eller det kan handla om något jag läst nyss. Mer något slags resonerande.

Ofta handlar det om personer jag bryr mig om. Inte alltid helt logiska tankar men det kan också vara riktiga funderingar om den närmaste framtiden. Eller bara känslor på olika sätt. Kanske snarare funderingar om känslor och relationer? Lite oklart.

Men jag är ju inte helt vaken och har svårt att komma ihåg efteråt.

Innan jag somnar är det oftast saker som jag nog skulle kunna prata om på dagen även om det kan vara ganska rörigt och hoppigt.

Om jag vaknar på natten och har svårt att somna om kan det vara riktigt rörigt. Om jag av någon anledning är på "fel" humör så kan det handla om allt möjligt som skulle kunna hända mig eller mina närmaste. Jag har sett både mig och många andra i alla möjliga situationer från ganska vardagliga till sjukdomar och olika sätt att dö. På något sätt verkar mina halvdrömmar förbereda mig för det värsta jag kan tänka mig.

Det har nog alltid funnits där men var värst åren efter skilsmässan.

Då såg jag ofta hur jag eller barnen råkade illa ut. Det finns nog inget sätt att dö på som jag inte har upplevt undermedvetet. Eller halvmedvetet kanske är bättre uttryckt.

De tankarna dyker inte upp så ofta numera utan nu är det mer vardag. Men det kan snurra på rätt fort ändå utan att det blir någon ordning.

Jag bryr mig nog för mycket om de jag umgås med.

Självsuggestion? 

Jag har ibland lyckats tränga bort tankar och "beordra" mig själv att sova. Jag kanske skulle träna på det?

Något slags meditation?

Jag har återigen märkt att jag gör lite för mycket på ren automatik utan att tänka efter.

Igår var jag på dans på Kolsnäs som vanligt. Det blev väl några bra danser med I-M och några andra men jag stod mycket för det var kraftigt mansöverskott.

Ganska ok ändå på slutet och sen tog jag hand om dansgolvet som vanligt. Jag slapp toaletterna för några andra var kvar och hjälpte till.

Hemåt i fullt snöfall. 

Jag hade koll på telefonen den här gången så att den låg på sätet.
Det var väl mellan fem och tio centimeter snö på vägen men ganska uppkörda spår. En del förare är uppenbart försiktiga när det snöar så det blev några omkörningar på vägen. 

När jag kom hem körde jag in på gården, stannade framför garaget och gick mot huset för att stänga av larmet.

Jag tyckte att jag såg ett svart streck i ögonvrån av något som sprang när jag närmade mig ingången.

Katten?

Det brukar ganska ofta sitta en helsvart katt på trappan när jag kommer hem. Ventilationen kommer ut under trappan så den sitter nog där och värmer sig. Ibland är den skygg och springer sin väg och ibland är den kelsjuk. Den vill med in men det får den inte. 

Spåren verkade vara katt. Jag gick in och stängde av larmet. 

Sen gick jag in i garaget, öppnade porten och gick ut till bilen för att köra in den.

Nyckeln satt inte i?

Hade jag tagit ur den?

Det brukar jag inte göra. Ibland händer det men det är vanligare att jag glömmer den i och får gå ut igen för att hämta den.

Nåväl. Den ligger väl i fickan.

Icke. Inte i någon av de fyra den kunde ha hamnat i.

Hade jag verkligen hängt upp den i skåpet inne på ren rutin? Jag gick in och konstaterade att den inte hängde i skåpet. 

Dags att fundera.

(Jag svär inte men det var nästan läge.)

Jag måste ju ha tagit ur den för den var inte i bilen. Eller? Jag kanske måste leta i bilen?

Hade jag blivit så störd av katten att jag tappat den? 

Det borde jag ha märkt.

Jag hade ju kassen med skorna med mig in. Kunde jag ha lagt den i den? Jag brukar göra det när jag är på dans men nu var jag ju hemma.

När jag lyfte kassen för att se efter hittade jag nyckeln på golvet under kassen.

Jag hade tydligen haft nyckeln i samma hand som kassen.

Men det kan jag inte påstå att jag kommer ihåg.

Så frågan är hur det är med korttidsminnet?

Dagarna går och jag har inte kommenterat mycket. Danskurser och andra danser var och varannan dag och en del slött däremellan. Jag får fundera lite i en annan tråd.

 

I söndags var jag lite splittrad och hade en hel del tankar om ålder och födelsedagar mm. Så jag tog en promenad ner till udden. Lagom långsamt och med god tid att fundera lite och se mig omkring på vägen. 
De flesta av tankarna som rör andra tror jag att jag behåller för mig själv men jag tog några bilder med telefonen längs vägen.

Innan jag gick tog jag en bild ut över åkrarna från badrummet. All snö på åkern är borta och på morgnarna är det fullt med gäss som går och äter.

Längs vägen ner till udden ligger det lite snö men det mesta är borta. Väl nere såg jag att kommunen tydligen tycker att det är en bra plats att tömma snön från samhället på.
Man kan inte säga annat än att åsikterna om Hannäsudden varierar med tiden. Ett tag skulle det bli ett lyxigt område för kontor. Sedan blev det plötsligt ett hästområde. Något år efter det ville några politiker stycka av tomter för att bygga lyxhus utan att fatta att hästområdet redan gjort det omöjligt. 

Nu duger det tydligen bäst som avrinningsplats för skitig snö.