peterrojder.blogg.se

Ska kompletteras och redigeras!

 

Jag har funderat lite på det här med saknad. Vad jag menar med ordet. "Saknaden" har väl känts mer aktuell de senaste månaderna och fått mig att fundera på vad jag egentligen saknar.

 

När jag skrev på Facebook att jag funderade på ordet saknad fick jag en kommentar från Inger som direkt såg minst tre olika betydelser:

1. Man saknar någon eller något som man tidigare haft nära i sitt liv. En familjemedlem som lämnat eller befinner sig på annan ort. Någon som har gått bort. Man kan rentav sakna en katt. (Bakåtsyftande)
2. Något fattas i tillvaron, t ex man saknar badrum. Man kan också sakna kunskaper eller pengar, eller energi. (Här och nu) 
3. Man längtar efter något som saknas i ens liv, som man inte har haft tidigare. Lycka, framgång, lugn & ro...(Framåtsyftande) 

 

När jag tänker på ordet saknad är det nog mer kopplat till känslor än till tid. Det är en känsla som påverkar mig och hur jag mår och det handlar om personer.

Nu.

Och igår. Men det var då.

Och kanske imorgon men det får jag se.

Så jag kommer att bortse från tidsaspekten även om tiden alltid finns med.

Jag försöker hålla mig till känslor och personer. Att sakna saker eller annat materiellt ligger på en annan nivå. Det kanske är kul att ha en fin bil, modekläder, senaste köket osv men det kommer aldrig att bli så viktigt att jag kan säga att det påverkar mig i den meningen att jag vill kalla det "saknad".

Jag kanske är en "emotionell person"?

 

Saknad kan vara kopplat till många olika känslor och de överlappar säkert varandra i varierande grad.

Saknad kan vara kopplat till sorg.

Sorgen är kopplad till känslan av att det är något oåterkalleligt. Något som det känns som att det inte går att göra något åt. Handlar det om en förlorad relation i någon form så är det väl mer känslan av förlust än vetskapen om vad som händer i framtiden. Det spelar ingen roll om det är dödsfall eller bara att man förlorat kontakten av någon anledning. Att inse att någon jag tycker om försvunnit ur mitt liv är alltid kopplat till sorg i någon form.

 

Saknad - längtan.

Jag har av och till i livet saknat kontakten med olika personer. Någon jag tycker om som jag vill träffa eller ha en annan relation till. Det är nästan märkligt hur jag periodvis haft någon mer eller mindre konstant närvarande känslomässigt. Med det menar jag att personen finns närvarande i mitt medvetande hela tiden utan att jag egentligen går och tänker på det. Dyker upp i tankarna utan att det direkt stör. En längtan efter kontakt. Att se fram mot nästa gång man träffas. Även om det kanske var ganska nyss.

Undrar vad han/hon gör nu? ......

Den saknaden finns ju på olika nivåer beroende på vad det handlar om. Barnen när man är på jobbet, vänner, eller kanske någon speciell person ......

Under åren jag arbetade halvtid i Linköping och pendlade fram och tillbaks saknade jag min familj intensivt. 

 

Saknad som en tomhetskänsla

Hit hör väl alla allmänna känslor av att man saknar något. Något fattas för att det ska kännas bra. Det kan vara sällskap, en relation eller bara något vettigt att göra tillsammans med någon. Något som ger lite mer glädje i tillvaron?