peterrojder.blogg.se

Jag har skrivit om det tidigare.

Jag är nog ljusberoende.

Varje år håller jag koll på hur det blir mörkare och mörkare och väntar på att det ska vända. Det är inte riktigt lika intensivt på våren när det ljusnar men det finns med då också.

Åtminstone fram till i mars nån gång.

Den sista månaden nu har varit mörk på flera sätt. Inte bara rent ljusmässigt men det hör kanske ihop ändå?
Det fanns ju undantag. Som Milas ankomst till världen.

Men nu vänder det strax.

Ljuset alltså.

När det gäller det dagliga livet återstår det att se vart det bär iväg.

Relationer?

Knappast. Det är nog inte min grej.

Hälsan?

Vi får se.

Jag är lite trött på axlar, ögon och annat som tydligen inte vill bli riktigt rätt trots ingrepp.

Axeln ordnar sig nog med tiden. Om jag bara kunde bli kvitt värken så ska jag nog lyckas sova bättre också och då blir det nog ordning på blodtryck och annat på köpet så att säga.

Ögat/ögonen får de ta nya tag med så att jag kan läsa som jag vill igen. "Våra beräkningar stämde inte" säger kirurgen som bytte linsen. Så ögonen blev för olika. Det gör att jag får ett märkligt dubbelseende av och till. Åtgärd? Specialglasögon eller ny operation. Nya glasögon igen är jag inte intresserad av så det får rätta till det de ställt till med. 

Men det blir väl nya glasögon ändå förstår jag men kanske mer normala.

Näsan ska ju vara snabbt och lätt fixat sa de läkarna så det kanske de kan få rätt i. Alla andra operationer ha ju varit mer eller mindre krångliga även om jag inte märkt så mycket av just det.
Så jag hoppas det återvändande dagsljuset drar med sig att "tunneln ljusnar".
De vanliga ljuspunkterna under veckorna är annars dansstunderna när det fungerar. Kurser eller motionsdans kan gå på ett ut men nu är det ganska lugnt på dansfronten i flera veckor innan allt börjar igen i januari.

Så det ljuset får jag vänta på.

Annars var det ljust och fint idag.
Så jag satt för säkerhets skull inne och rättade tentor.