peterrojder.blogg.se

När jag sitter på kvällar och förmiddagar blir jag lite fundersam ibland.
Varför är jag så oföretagsam?
Jag kan bli sittande framför tvn och se på någon halvdålig serie i stället för att göra något mer produktivt. 
Det skulle säkert vara både roligare att vara mer aktiv och ge mig en viss tillfredsställelse över att något blivit klart.
Så varför?
Ibland inser jag att jag sitter och nästan tycker lite synd om mig själv för att jag beter mig som jag gör.
Självömkan?
Jag inser att det delvis beror på att jag hellre skulle göra något med någon. 
Gärna med någon speciell men ibland med vem som helst.

Det mesta är roligare att göra tillsammans med någon.
Jag borde väl inte vara sällskapssjuk utan vara ganska van vid att vara ensam efter alla år i mer eller mindre ensamhet? 

Ensamhet för den delen?

Är jag ensam?
Jag har varit van vid att ha folk runt mig på olika sätt inser jag.

I alla fall på dagarna, Lite väl mycket ibland.

Sen har jag ju haft barnen här tills ganska nyss så det har inte varit tomt på samma sätt som nu.
Men på kvällarna och helgena är jag ganska mycket ensam.
Självförvållat för jag är dålig på att umgås med vänner.

Om jag nu har några direkta vänner?
Ett definitionsproblem.

Om man med vänner menar personer som man umgås mycket med så har jag inte många. 
Lite av en enstöring?
Kanske.

Men de jag tycker om saknar jag när de inte är i närheten.

.

Eller har jag bara tråkigt?