Chicagoresan 8. Hemåt
20:e Torsdag
Vi var ganska medvetna om att vi skulle åka så en stor del av dagen blev mest ett sätt att fördröja avresan. Eller kanske snarare en väntan på att det blev dags att åka mot flygplatsen.
Vi åkte i alla fall till Hansa och fikade.
Tomas hade flera vänner där och en av dem tog en bild på oss när vi satt och åt.
Vi hade mer tid innan vi kunde åka så vi tog en tur förbi ett litet naturmuseum innan vi åkte ner till stranden och tittade på sjön.
Martin passade på att prata lite med W.
Martin passade på att prata lite med W.
Och Tomas tyckte det var dags för en selfie.
Jag försökte under tiden dokumentera omgivningen lite och tog bilder åt olika håll.
Ganska lång strand?
Långt bort kunde man se ett kärnkraftverk men det var nog inte i drift enligt Tomas:
De gick mot bilen.
De gick mot bilen.
Och väntade snällt. (?)
Sen körde Tomas oss till flygfältet och vi var i god tid för att slippa köa. Vi vinkade till Tomas och han åkte hemåt.
Det hjälpte inte mycket att vara i tid när KLM hade datorstopp och inte kunde checka in någon alls.
Det tog nog nästan en timme och eftersom vi inte hade lust att stå i kö hela tiden var kön lång när de fick ordning på datorerna. Vi fick köa en bra stund.
Det tog nog nästan en timme och eftersom vi inte hade lust att stå i kö hela tiden var kön lång när de fick ordning på datorerna. Vi fick köa en bra stund.
Sen gick vi runt och såg på lite olika saker och såg till att vi fick lite mat. Några butiker orkade vi inte med men det fanns många.
Vi lyfte i tid och när vi flög över Kanada gick solen ner bakom oss. Lite speciellt när man är såpass högt att ljuset kommer underifrån. Nytt fartrekord för min del med 1077 km i timmen.
Vi spelade lite olika spel, fick lite mat och så småningom var vi över Atlanten och sedan såg vi Englands kust. När vi närmade oss landning var det lite molnigt men solen hade börjat gå upp och marken syntes lite bättre när vi kom under molnen.
Sen blev det inga mer bilder.
Flyget till Göteborg kom iväg lite sent men det rörde sig om minuter och vi landade i tid. Blåsigt och vinglig nedfärd men vi var på svensk mark igen.
Flyget till Göteborg kom iväg lite sent men det rörde sig om minuter och vi landade i tid. Blåsigt och vinglig nedfärd men vi var på svensk mark igen.
Wajiha hämtade oss och sen blev det en halvslö/trött dag tills jag skulle med tåget hem.
Med tanke på nedresan var det väl både stilenligt och ganska lindrigt att det bara var 14 minuter sent till Kil. Kristina körde hem mig.
Med tanke på nedresan var det väl både stilenligt och ganska lindrigt att det bara var 14 minuter sent till Kil. Kristina körde hem mig.
