peterrojder.blogg.se

my world

Forsatt kommentar till Omstart

Publicerad 2016-03-09 22:22:00 i Mest om böcker,

Om böckerna ”Samtalsmetodik” av Anders Engquist och ”Sluta älta och grubbla” av Olle Wadström.

Jag kommenterade aldrig färdigt böckerna och det blir en del upprepningar. 

Boken om ältande:
Om man har en tendens att älta sina problem eller ägna sig åt grubblerier hjälper det inte att försöka hitta förklaringar eller trösta sig själv. Det är mycket bättre att tänka tankarna fullt ut. Wadström säger att tröstetankar fungerar som betingning och förlänger och förvärrar ältandet.
Tröstetankarna kan vara av många slag och det gäller att känna igen dem. De kan vara logiskt motbevisande, historiemanipulerande (tänk om …), revansch, önsketankar (dagdrömmar) eller förklaringar (varför?).  
Om man inte slutar med tröstetankarna kommer olusttankarna att förstärkas och det blir en kedja av händelser som gör att ältandet förvärras. Ren betingning.

Hur löser man det då?
Man kan chansa på att det löser sig.
Man kan acceptera att det värsta kan vara möjligt och tillåta sig att må dåligt.
Fatalism. Det går ändå inte att påverka.
Se tanken som en tanke. Sann eller osann? Spelar ingen roll.
Medveten närvaro i meningen att man medvetet betraktar det olustiga här och nu.

För alla alternativ gäller att man måste stå ut med att leva med olusttankarna så kommer de att minska med tiden. Det går inte att både slåss mot tankarna och försonas med dem.

Han sammanfattade det i en bön:
Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
ge mig mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

Jag kan hålla med om det även om det inte formuleras som en bön.

Engquist skriver om hur man bör genomföra samtal. Han menar att det för alla samtal är viktigt att definiera syftet med samtalet. Man ska vara medveten om att de som deltar i samtalet strävar efter kontroll över situationen och vill att det ska leda till någon form av utveckling. De söker också någon form av bekräftelse.
Beroende på syftet kan samtal vara kartläggande, motiverande, problemlösande, stödjande och behandlande. De termerna hör väl mest hemma i terapivärlden även om många vanliga samtal också går att klassa in under nån av de rubrikerna.
Han diskuterar strategi och taktik för ett bra samtal men jag går inte in på hur han beskriver det.

Han beskriver kunskapsutvecklingen som:
Omedveten inkompetens - medveten inkompetens - medveten kompetens - omedveten kompetens.
Med andra ord: Det börjar med att man tror att man kan något men det blir fel och man har ingen aning om varför eller ens att det är fel. När man blir medveten om sin inkompetens kan man gå vidare och till slut kanske man nått stadiet då man gör rätt utan att behöva tänka på det.
Den beskrivningen kan gälla för all utveckling som jag ser det.

Slutsatsen för min del är att det behövs kunskap men också empati och inlevelse för givande samtal med sina medmänniskor.
(Var hamnar vanligt slöpratande som mest är umgänge?)

Vad fick jag då ut av dessa böcker?
Jag kan konstatera att de inte var vad jag var ute efter även om de på sitt sätt var intressanta.
Som jag redan sagt verkar författarna vara överens om att frågan ”Varför” sällan leder framåt i ett samtal. Den leder oftast till olika försök till bortförklaringar eller helt enkelt till tystnad. 
Orden ”Vad?”, ”Hur?” eller ”Vad menar du med det?” öppnar på ett helt annat sätt upp för fortsatt samtal. 

Sen är det en helt annan sak att man aldrig ska tro att man helt objektivt kan förstå vad någon annan menar eller känner men ett bra samtal kan vara en bit på vägen.

När det gäller grubblerier får man skilja på det ältande/grubblande som gäller mer vardagliga saker och det som leder till tröstlöst ältande av tankar som inte går att finna en lösning på.
Vardagliga beslut går oftast att reda ut genom att analysera vilka alternativ man har. Problemet är väl att bestämma vad man tycker är viktigast även om man vägt för- och nackdelar mot varandra.
Har man fastnat i ett ältande gäller det ”bara” att acceptera att det är olösbart och gå vidare.

Som mycket annat i livet?
Det är historia.
Se framåt!
Tillsammans och i samtal med andra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

PR_50

Jag heter Peter Röjder och är en pensionär som slöskriver på lediga stunder. Ofta mitt i natten.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela