peterrojder.blogg.se

Förkylningen verkar bli bättre men jag har tröttnat på ljumsken.

Det är nästan frestande att gå ut och lyfta något tungt för att se vad som händer.

För att få något slags slut på väntan.

Men det skulle vara rätt dumt att medvetet göra det värre bara för att snabba på processen.

Jag vet inte varför jag är så otålig?

Kanske för att det konstant irriterar och gör lite halvont. Det går inte att strunta i.

Varje gång jag hostar eller snyter mig "väller det ut".

Känslan är så men det är inte så mycket. En centimeter ut kanske och fem långt men det känns tydligt och måste klämmas tillbaks för det mesta.

Magen känns också lite allmänt uppsvälld men det är nog inbillning.

Jaja.

Kroppen har väl gjort sitt.

Men det går ganska bra att spela lite allmänt oberörd utåt. Nästan så bra att jag tror på det själv.
Sovdags?

Jag ska redigera lite bilder och skriva liet om värmepumpen först tror jag.