peterrojder.blogg.se

Ibland undrar jag lite över mig själv.
Varför jag är som jag är i olika sammanhang.
Vissa saker skulle vara mycket enklare om jag t ex hade lättare för att glömma olika personer.
Förtränga dem lite lagom så att de försvinner ur tankarna.

Med det menar jag inte att jag går och grubblar på vad folk runtomkring mig tycker och tänker om mig eller andra saker.
Jag är inte särskilt känslig för vad personer jag inte bryr mig om tycker.
Jag orkar inte heller med att ha ovänner. Det är slöseri med energi så det funderar jag inte på.

 

Det är inte det jag syftar på. 

Det handlar mer om "gamla bekanta".

Det jag tänker på är att jag är dålig på att "bli av med" personer som jag någon gång brytt mig om.

Det verkar inte spela någon större roll vad de gör.

Jag tycker på något sätt om dem fortfarande. På olika sätt.
Jag klarar inte att känna mig likgiltig även om jag ibland kanske skulle vilja det. 

De hänger kvar i mitt medvetande.

De dyker upp då och då i tankarna och jag funderar på hur de har det. Det spelar ingen roll om jag inte har träffat dem på länge eller om jag medvetet undviker att träffa dem.

De finns kvar i alla fall.

År efter år verkar det som även om det klingar av lite med tiden.

Jag skulle nog ställa upp många år senare om de ville något.

Och det tror jag de vet.

 

Onödigt?

Kanske.

Eller också är det en del av den jag är.