Arbetslust eller inte?
Jag sitter här och planerar lite efter ett kortare träningspass.
Eller snarare skriver rent planeringen av kursen jag har i den här läsperioden. Lite sent för kursen har börjat men jag kände att jag var tvungen att diskutera lite med studenterna om de tyckte mina ideer skulle fungera innan jag gjorde klart allt.
Konstigt ändå hur jag känner att jag tappat mycket av motivationen.
Jag tycker fortfarande det är roligt att träffa studenterna och försöka få dem att hänga med när jag förklarar (?) och beskriver olika saker.
Det är lite av en utmaning och känns bra om de verkar hänga med.
Jag tycker fortfarande det är roligt att träffa studenterna och försöka få dem att hänga med när jag förklarar (?) och beskriver olika saker.
Det är lite av en utmaning och känns bra om de verkar hänga med.
Ändå har jag ingen större lust att åka till universitetet. Ofta när jag kommer dit känner jag att jag hellre skulle åka hem igen.
Men det beror inte på studenterna så det måste väl bero på arbetssituationen i stort?
Eller är det helt enkelt dags att avsluta den aktiviteten?
Göra något annat?
Vara pensionär?
Ordet känns inte så lockande.
Jag vet inte varför men "pensionär" har nog på något sätt en koppling till overksamhet och ensamhet för mig.
Jag vet inte varför men "pensionär" har nog på något sätt en koppling till overksamhet och ensamhet för mig.
Det känns konstigt.
Jag känner mig nog inte färdig för det livet än.
Det finns mycket kvar att göra.
Det är nog ingen större risk att jag skulle vara utan sysselsättning men det kanske är känslan att jag kommer att isolera mig? Jag har redan märkt att det inte bara är fördelar med att arbeta halvtid. Jag mår nog bättre rent fysiskt men saknar umgänge på något sätt. Jag har ju en tendens att hålla mig för mig själv ibland och dagtid blir jag väl antagligen gående här i huset eller i garaget om jag slutar jobba.
Sen finns det en ekonomisk aspekt men den är inte det viktigaste. Jag tänker inte "jobba livet ur mig" för att ha lite mer pengar. Att trivas är värt mer.
Vad som nu krävs för att jag ska trivas med livet?
Jag har funderat på det här ett bra tag nu så det börjar väl bli dags att jag bestämmer mig. Om jag kunde hitta på något annat sätt att umgås och samtidigt tjäna lite pengar vore valet lätt.
Det finns mycket kvar att göra.
Det är nog ingen större risk att jag skulle vara utan sysselsättning men det kanske är känslan att jag kommer att isolera mig? Jag har redan märkt att det inte bara är fördelar med att arbeta halvtid. Jag mår nog bättre rent fysiskt men saknar umgänge på något sätt. Jag har ju en tendens att hålla mig för mig själv ibland och dagtid blir jag väl antagligen gående här i huset eller i garaget om jag slutar jobba.
Sen finns det en ekonomisk aspekt men den är inte det viktigaste. Jag tänker inte "jobba livet ur mig" för att ha lite mer pengar. Att trivas är värt mer.
Vad som nu krävs för att jag ska trivas med livet?
Jag har funderat på det här ett bra tag nu så det börjar väl bli dags att jag bestämmer mig. Om jag kunde hitta på något annat sätt att umgås och samtidigt tjäna lite pengar vore valet lätt.
Som det är nu känner jag mig för passiv och ointresserad på jobbet och det sprider sig till hur jag känner mig hemma. Jag gör det jag ska men inte mycket mer känns det som.
Så oberoende av jobbet på Kau är det väl dags att börja få lite gjort?
Planera verksamheten så att säga?
Så oberoende av jobbet på Kau är det väl dags att börja få lite gjort?
Planera verksamheten så att säga?
Arbetslusten och livslusten kanske är ljusberoende?
I så fall borde den öka nu.
I så fall borde den öka nu.
